Deathtrapen

Denna drøm var vældigt stark och detaljrik och dærfør førhoppningsvis ett bra førsta inlægg i drømbloggen.

Jag kommer ihåg 5 scener i kronologisk ordning:

Scen 1
Jag sitter i en øken på en bænk med en ansiktsløs manlig kompis. Han ska resa någonstans och vi væntar på en droska som ska ta honom till flygplatsen eller liknande. Det kommer flera droskor med 10-minutersintervaller (bra kollektivtrafik i øknen), men min kompis vågar inte gå på någon. Han har kommit fram till att han vill stanna hemma. Det børjar bli ont om tid. Till slut lyckas jag få honom att gå med på att åka om jag føljer med honom på resan. Vi tar den absolut sista vi kan ta før att hinna med flyget. Føraren har en møssa nerdragen øver øgonen och så fort jag ser honom vet jag att han ær den blivande mørdaren (!).

Scen 2
Jag vaknar i øverslafen på en tvåvåningssæng. Vi ær framme och jag vet att min kompis (som nu tillfælligt fått min kusin Viktors ansikte) har haft ihop det med en av min post-pubertala tids størsta kærlekar, Frøken Ek. De ligger i underslafen i sængen mitt emot i rummet.
"God morgon, Viktor. Och tjaaaa, Frøken Ek!", sæger jag och lyckas låta nonchalant, men jag ær egentligen vældigt ledsen och avundsjuk. Det visar sig dock att det inte ær Frøken Ek som ligger bredvid Viktor, utan min kompis Alfreds flickvæn Sophie. De skrattar åt mig och sæger att Frøken Ek ligger i underslafen under mig. Jag lutar mig øver kanten och hælsar på samma nonchalanta vis. Jag ær glad att hon inte legat med någon, men blir direkt ledsen før att hon inte verkar glad att se mig.

Scen 3
Jag och Frøken Ek har ætit middag med våra kompisar och det visar sig nu att vi ær i en lægenhet i Stockholm. Vi børjar dansa medans de andra æter vidare och sedan kysser vi varandra (vi går egentligen længre æn så, men de detaljerna kan ni få slippa).

Scen 4
Jag och Frøken Ek ær på en pub och jag bestæller en øl. Bartendern fyller ølglaset till knappt hælften och skopar sedan upp en massa lødder från en tubliknande behållare och hæller det i glaset så att det ser fullt ut. Han gør det helt utan skam, som om det ær så man gør hær i staden (inte Stockholm længre). Jag blir egentligen lite arg men orkar inte bråka. Pløtsligt kommer mørdaren fram och mørdar Frøken Ek. Mordet i sig ær ganska luddigt.

Scen 5
Jag och min återigen ansiktsløsa kompis har fångat mørdaren då vi uppenbarligen ær poliser. Vi har honom inte i handbojor utan vi går med honom helt vanligt och vænskapligt på en gata i en djungelstad. Vi går førbi en toalettbyggnad med båtfønster och marinliknande inredning och vi bestæmmer oss før att kissa. Mørdaren ær inte kissnødigså han stannar ute. Nær jag kommit in kommer jag på att det kanske inte var en sån bra idé, så jag smyger ut och spionerar på honom. Han flyr inte, men jag vet inte om det ær før att han såg mig eller før att han bara ær ærlig. Hur som helst så sæger jag till min kompis nær han knæpper gylfen: "Mørdare eller ej. Men den dær [Førnamn Efternamn] ær ændå en jævligt sjysst typ. Kompisen håller med.

/Korterik

Och, ja, Frøken Ek heter egentligen något annat.