Rapport från Slovenien!
Ifall du som läser detta inte redan visste det så har jag åkt till Slovenien med avsikt att skriva klart min roman. Hittills har jag främst skrivit om saker jag tidigare skrivit, men men jag också kommit ett par kliv framåt i handlingen. Dessutom har jag smygstartat på mitt nästa stora projekt. En novellsamling, där varje historia inte bara är en historia i sig men som också hör ihop med varandra och man tjänar på att läsa i rätt ordning. Tema; ödet.
Jag är AS-pepp.
Jag har läst en väldans massa (av John Ajvide Lindquist, som jag kommer att beundra mer och mer för varje ord jag läser) och tagit det lugnt till en början. Först idag har jag börjat jobba på allvar och det känns bra.
Precis innan jag åkte hjälpte Erik mig (tack igen!) att snagga mig och nu har håret börjat växa tillbaka så smått. Skägget också. Får se vad jag ska göra åt det. Här kommer en bild på dagens Simon:
Frågan är om inte skägget blivit längre än hårt på hjässan. Galet.
Om folk undrar hur jag har det är det bara att fråga så får ni svar. Kanske i form av ytterligare en bloggrapport.
Må väl!
//Simon
DAG 35!
Och så här vackert är det nu!
Faktiskt inte alls så dumt även om jag ser fram emot att fastan tar slut så att jag kan göra något med det...
Får se vad det blir.
Men underarmshåret lär ryka så snart jag "får".
Sedan måste jag bara tillägga att det är förträffligt att snudd på alla plötsligt blivit ihop med varandra. I approve!
Dag 21!
Så tre veckor in i detta... lidande?
I början var det brutalt och skägget kliade något extremt. Men nu. Nu är det ingenting alls i två - tre dygn i streck! Och sedan, BOOOM!! Så kommer SUPER-KLI-ATTACKEN!
Men nu ser det ju faktiskt ganska bra ut. Något jag aldrig trodde att jag skulle tycka.
Världens kanske bästa bild på mig i 21 (egentligen 23) dagars skägg.
Har fortfarande svårt att vänja mig vid håret under mina armar, men det är i alla fall inte lika bångstyrigt som skägget mitt.
En sanning.
När en Simon går ut och handlar det mest nödvändiga kommer han hem med två falukorvar, två liter turkisk yoghurt, en liter thai sweet chilli-sås och en liter mjölk.
När en Erik går ut och handlar det mest nödvändiga kommer han hem med fyra paket bacon, ett paket grillkorvar och två liter apelsindjuice.
Vem är värst?
Dag 13.
Det är ju trevligt att Erik lyckats skriva en rubrik och en brödtext av två ord och två tal. Bättre än ingenting. Jaaaaag begränsar mig till två bilder.
En snyggbild:
Samt en närbild på mitt lidande:
Inte långt nu innan jag tröttnar och plockar bort det. Tror jag.
Dag 8.
Såhär ser det ut nu, efter en dryg vecka. Riktigt dräggig ser man ut. Och värre lär det bara bli. Har allvarligt talat tappat motivationen till "fastandet" fullständigt. Det är fult, jobbigt och kliar så att man blir GALEN!!
Eller i alla fall inte så långt ifrån.
Underarmsåret är det förvånansvärt lugnt med...
Dag 1.
Nu börjar fastan. I egenskap av agnostiker så struntar jag generellt sett i religiösa traditioner som jag inte kommit på själv. Nu har dock Erik lyckats övertala mig om att "rak-fasta" med honom och Leo. Så från och med idag och 40 dagar framöver ska jag avstå från att raka mig. Oj... Jag insåg plötsligt att det kanske också involverade håret i mina armhålor. DET kan bli knepigt.
Bara för att vara kaxig har jag inte rakat mig igår och inleder starkt med ett tvådagarsstubb. Med det kanske jag, dessutom kommer upp i 42 dagar utan att raka mig och det är ju snäppet häftigare än 40. Eller?
Får se hur jag hanterar att ha hår under armarna...
En BOMB!!!!
Någon har planterat en bomb i kollektivet Dödsfällan...
Kommer Erik finna den i tid?
Jag gissar; NEJ!
MUOHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!!
Bristande aktivitet.
Vad händer egentligen i kollektivet dödsfällan? Varför uppdateras inte bloggen ordentligt? Hur kommer det sig att det bara är Simon som tjafsar om Pokémon när bloggen väl uppdateras?
Det kan finnas flera orsaker till att det är som det är. Till exempel:
- Simon har inget liv.
- Erik har nästan ett liv (framförallt skola).
- Erik är upptagen med att bada under sin prime-time på dygnet, och samtidigt sjunga.
- Simon gillar verkligen Pokémon.
- Simon gillar att skriva också.
Dessa är några av orsakerna till varför det är som det är. Inte alla. Inte ens svaret på frågan.
Hur är det egentligen?
...
För många dagar som inte startat. I morgon dag ska jag jobba.
Snart så.
Skitspelsmaratonet börjar närma sig sitt slut. Det ska bli skönt. Väldigt skönt.
Får se om jag faktiskt lyckas komma iväg och byta mitt efternamn idag. Jag tänkte ju göra det redan i tisdags. Men idag har jag all potential i världen att komma iväg.
Bara 5 timmar och 48 minuter kvar!!
MMM
MegaManMaraton. Som en del av er kanske redan fått höra har det nu satts en tid för vårt kommande maraton.
Tisdagen den 11/1 - 2011
Jag har blivit tilldelad Mega Man Zero-spelen. för att de är lätta och jag är dålig på platformsspel. Men i mitt huvud är det för att det är manligare att hugga någon med ett lasersvärd än att skjuta någon när man inte ens kan sikta ordentligt.
Ska man skratta eller gråta? Det får vi se, men en sak är säker; man ska hålla sig vaken!
Vilket spel vill du spela? Kommentera här eller sms:a Admin-Mikael. Det ena behöver inte utesluta det andra.
Filmmaratonet är nästan över!
När är det bara den slutgiltiga rösträkningen som pågår. Den sista filmen vi såg, Synecdoche New York, fick enorm uppmärksamhet trots att alla varit uppe i minst 24 timmar vid det laget. En nagelbitare med många lager. Av den nuvarande skribenten fick den det finfina betyget 5,2 av 5 möjliga.
En värdig vinnare som tyvärr många filmtittare missade.
Givetvis kommer alla resultat upp i filmformat snarast.
Sängen som försvann.
Nytt år. För mig inleddes detta, (förmodligen) spektakulära år, fint med Skansenarbete i gott sällskap och med middag och allt. När jag var klar där tyckte jag att det skulle bli skönt att ta mig hem till Tensta. Jag hoppades bara att mitt kort skulle fungera och att tunnelbanan alls skulle gå. Jag var beredd äventyer! Jag blev lite besviken. Allt funkade även om tunnelbanevagnen givetvis var prydd av olika människors uppstötta middag.
Vägen hem gick bra. Ingen var ute och sprang vid den tiden på nyårsaftonen, i Tensta i alla fall. När jag kom hem, strax innan tre, möttes jag av att Erik, Kettil, Julia och Isak höll på att se på den underbara filmen Den Enfaldige Mördaren. Efter att ha kommenterat en viss fabrikör Höglund ur filmen steg jag in i mitt rum och noterade att min säng var borta.
Jag brölade och undrade vad de hade gjort, men innerst inne blev jag glad över att få lite äventyr ändå. Erik hade framme en kamera för att dokumentera min reaktion. Där min säng tidigare stod fanns istället en lapp där det stod:
Ledtråd 1<3
Jag bestämde mig för att ta av mig alla kläder, nästan, först. Sedan undersökte jag den kluriga ledtråden och fick höra att ledtråden egentligen var på lappens baksida. Sedan satte en magnifik sängjakt igång och Erik filmade majoriteten av den även om han missade början.
Hoppas detta blir en ny tradition!
Den där filmkvällen...
Som jag skrev om innan tänkte jag arrangera en filmkväll för alla glada människor, med avsikt att dra igång tiden som stannat. Jag hade en liten idé om att den skulle ha varit i måndags (den 27:e). Då hade Erik kommit hem och folk var någorlunda klara med sina julfiranden. Jag vaknar på måndagen klockan tolv av att Niklas, en mycket god man som kommer med l00t lite då och då, ringer och undrar vilken film vi ska se och vilka som kommer.
Ojdå!
Tänkte jag och skickade genast ut en hastad inbjudan till några vänner (långt ifrån alla fina människor jag känner).
Några "jag är upptagen", "jag är sjuk" och "jag orkar inte" senare kommer sagda Niklas och så sitter han, jag och Axel uppe på mitt golv och ser igen Grotesco och bygger kortlekar till samlarkortspelet The Spoils (som varmt rekommenderas till folk som gillar kortspel och att samla på saker).
En riktigt fin kväll ändå. Utan film. Så det blev ingen filmkväll, just då. Det får bli senare. Efter nyår och efter filmmaratonet.
En exceptionellt bra jul!
Erik har varit lika närvarande nu i jul som mamman till de japanska barnen i filmen Daremo shiranai. Detta till trotts har jag haft ett mysigt julfirande med familjen och, framförallt ett spektakulärt, brawl-fyllt och charaderdrypande efter-familjen-firande hemma hos Noah! Efter det väntade en proppfull födelsedagsmiddag i Stinas lilla lägenhet, med gott sällskap, god mat, grym chokladkaka och flera förträffliga charader.
Charader eller Charmander?
Kuken gol nästan, drakula dog nästan och Erik var inte hemma.
Midvinterapati
Jag brukar intala mig att jag är immun mot det nordiska mörkerhalvårets negativa effekter. Ändå har jag drabbats av någon form av opraktisk apati. Den är inte helt obekväm, jag behöver ju inte springa runt och frysa, men när jag sitter hemma och spelar om Bioware-spel och slötittar på Dexter kan jag vakna till och känna hur meningslös den spenderade tiden är. Och nu när både Erik och den tredje är i o-Tensta riskerar jag att förgås i en (ond?) cirkel av singelplayerspel! Jag borde göra något vettigt istället.
Eriks dygnsrytm
Alla har vi våra små karaktärsdrag och tendenser, och det är ju okej. Ett av Eriks är hans inverterade dygnsrytm. Anledningen till denna dygnsrytm har jag ingen aning om. Det kanske min korta kompisboende presenterar i ett annat inlägg.
I vilket fall är det ett faktum att Erik, mest varenda natt sitter uppe tills småtimmarna börjar lära sig att gå och kanske till och med börjar på sexårs eller i skolan. Sedan sover han gärna till minst tolv på dagen. Och det får han ju göra om han vill. Även om han missar hälften av dagsljuset, så här i midvintern.
Det som är lite tråkigt för mig är när vi har planerat gemensamma dagssysslor som behöver bli av snart.
Men vad ska man göra?
Jag slår på lite musik och hoppas på det bästa.
Profiluppdatering 1: Simon Wikström
Födelsedatum: 1989-02-25
Kön: Man
Längd: 192 cm
Intressen: Film, läsa och skriva litteratur, spela rollspel, spela tv-spel, resa, och teater.
Relationsstatus: Singularis
Sexuell läggning: Heterosexuell
Yrke: Entrévärd, simlärare och författare.
Studerar: Kanske religionshistoria och programmering till våren 2011.
Kön: Man
Längd: 192 cm
Intressen: Film, läsa och skriva litteratur, spela rollspel, spela tv-spel, resa, och teater.
Relationsstatus: Singularis
Sexuell läggning: Heterosexuell
Yrke: Entrévärd, simlärare och författare.
Studerar: Kanske religionshistoria och programmering till våren 2011.
Den hårigaste i trion. Gillar äventyr och hatar glas. Kommer att byta efternamn från Wikström till Ohm i december eller januari om allt går som det ska. Just nu taggar han till inför Mass Effect 3 och det kommande Pokémon-maratonet (som vankas så snart Pokémon Black och White kommer på engelska).
Alltså, jag tycker om min dator men...
...Nu är det ju såhär att jag lackar skiten på att min dator inte kan lägga upp bilder på bloggen i vertikalt läge. Bara horizontella bilder. Eriks dator klarar det hela (givetvis mycket mer kraftfull apparat) utmärkt men det kan ju ändå inte vara prestandarelaterat. I alla andra avseenden (som jag nu kan komma på) föredrar jag min Mac.
Så tycker jag om det!
(Hoppas att egentligen bara är jag som är dålig så att jag inte måste göra någonting drastiskt för att fixa det eller uteslutande posta alla bilder horizontelt.)
Så tycker jag om det!
(Hoppas att egentligen bara är jag som är dålig så att jag inte måste göra någonting drastiskt för att fixa det eller uteslutande posta alla bilder horizontelt.)