Deathtrapen

Simon suger och tänker vaska dessa bilder så jag måste lägga upp dem nånstans.

Tju brusshooor!

Jag har precis haft en måndagskväll som får en att ifrågasätta det hatet som generellt riktas mot veckodagen. "Vad gjorde jag då?" kanske ni undrar.

Jag var och såg På Minuten tillsammans med några av världens bästa människor!


Denna upplevelse fick mig också att inse hur pass mycket jag gillar Fredrik Lindström! Firar just nu denna uppenbarelse med att titta på På Spåret på SVT Play.

/En liten update från Erik

Efter så kallat popular demand kommer här fler episka bilder!

Jag har precis kommit på felet med mänskligheten i två paragrafer. Den första paragrafen är att det finns känslor som väger tyngre än förnuft. Det behöver inte handla om storslagna, övergripande känslor utan kan lika gärna vara små jävla skitkänslor. Den andra paragrafen är att folk tycker om att blogga om den första paragrafen.



/Erik

Simon klagar ungefär lika mycket på mig för att jag aldrig bloggar som jag borde klaga på honom för att han betalar hyran en och en halv vecka försent. Här får ni ett inlägg! Jag vill dock understryka att det inte kommer för att jag har kuvats av Simons tjat. Det kommer för att jag tycker att våra hypotetiska läsare förtjänar ett inlägg som inte karaktäriseras av ett webcamfoto på Simon i bar överkropp som gör någon form av mer eller mindre relevant gest.

Varsågoda!



/Erik

20 år = ...frukost på sängen i form av hemlagade maränger?

Nu ska jag förklara vad som händer på den här bilden.

A: Simon och hans flickvän Stina försöker sova. Det är två personer som är ganska måna om att hålla en sund dygnsrytm och eftersom att klockan har passerat tolvslaget känns det som en bra idé att gå och lägga sig och sussa. Men...

B: ...det tänker inte Mikael låta dem göra!! Mikaels värld är nämligen inte komplett om han inte får dominera och terrorisera folk, och Simon är hans favoritoffer. Mohahahaha!

C: Kettil (och Erik som inte syns i bild eftersom att han håller i kameran) sitter glatt och tittar på. Om det här hade varit en skolgård för lågstadiet hade Mikael varit den alfa-haniska mobbaren och K&E de passiva åskådarna vars motvilja att ingripa gör mobbningen av Simon möjlig.

Och, och...

"...NAMNFGH!!" Dådet är gjort. Nu har Simon irriterats tillräckligt och Mikael kan slappna av och känna sig stolt över ett gott dagsverke.

EPILOG:
Mikael sov gott på Simons golv hela natten.


PS. Vi har typ diskat:

Idag kände jag mig väldigt självupptagen så jag gjorde den här:


Så har man sig en ny facebookbild! Get! Det blev inte så mycket plugg dock.

Svenska fjortonåriga turister går på en gata i lettland.

KILLE 14: "Asså... Jag undrar vad en riktigt FIN middag kostar här i Lettland! Asså typ... en riktigt fin middag på en riktigt typ FIN restaurang. Typ en... en... en entrecôte! Plockad direkt ur hagen liksom!"

TJEJ 14: "...Vänta vadå? Jag fattar inte? Vadå entrecôte ur hagen?"

KILLE 14: "Amen asså... en... riktig entrecôte! Plockad... direkt ur hagen...!"

[Tystnad]

KILLE 14: "Entrecôte är väl ett djur?"

[Ropar till en annan kompis]

KILLE 14: "Hallå! Visst är entrecôte ett djur!?"



-Hösten 2008

Simon är nog en av de mest ineffektiva människor jag känner. Detta blir smärtsamt uppenbart när man ställer honom en ja-eller-nej-fråga.

Jag var på loppmarknad igår och smessade Simon:

"Ska jag köpa en jättecool taklampa för 50 spänn?"

Simons svar dröjde flera minuter så jag bestämde mig för att köpa den utan Simons medgivande. Jag gick runt lite till, hittade bland annat en stor Pikachudocka och glömde helt bort mitt SMS. Plötsligt vibrerar det i min ficka:

"Gör det du. Det värsta som kan hända är att den spenderar massa tid i källaren och att den inte används ordentligt av oss. Och med tanke på mängden taklampor vi har i kontrast med vad vi borde ha är ju oddsen för det inte så stora. Go for it!"

Detta är alltså vad man brukar kalla (eller vad jag tycker man borde börja kalla) "ett ja från Simon".

Jag har nu inte bloggat sedan jag kom hem från Norge (vilket var över en vecka sen), och nu är det dags att åka bort igen. Men det är så vi gör det här på Deathtrapen, vi skjuter upp allt tills i sista stund. The man way.

Jag har bankat på Simon jättemycket för att han ska skriva ett inlägg om våran balkong. Vi får se hur lång tid det tar innan det kommer upp. Antagligen kommer det att vara jag själv som skriver det när jag kommer hem om en vecka.

PROVE ME WRONG, SIMON! PROVE ME WRONG!

Femtonåriga Erik hälsar!

Att sitta uppe sent på natten lønar sig! Det ær då man ær som mest kreativ nær det gæller att nyhetssurfa.

Brasse säger: En ska bort!